tisdag 6 juni 2017

Vad hände sen då?


Lite senare på morgonen efter DET HÄR inlägget så fick jag veta att hen fick sagt det hen ville säga till kollegan som orsakat frustrationen, irritationen, ilskan, smärtan som jag skrev om HÄR. I all korthet svarade kollegan i sin tur att hon förstod att hon inte borde ha sagt det hon sa – men inte för att hon inte menade det hon sa, utan för att hon hade förstått att det skulle bli bekymmer för henne. Hon vill inte bli anmäld för något. Hon sade att hon aldrig kommer ändra sina åsikter eftersom hon nu ”är 50 år, och det är för sent att begära det”. Hon menade också att hennes rätt att ha, och att uttrycka, dessa åsikter bör respekteras och så behövde de ”inte prata mer om det”.

Det är fantastiskt hur vi alla kan leva på samma jordklot men ändå i så olika våra världar.

Nåväl. Chefen på stället vet nu om vad som hände – så om det händer igen så ska han ta i det. Han hade gärna tagit i det nu – men blev ombedd att låta bli, för att det nu kändes ”överspelat för den här gången” … sade hjälten i det hela. Hen som vill så mycket gott i världen, trotts allt. Respekt.
















3 kommentarer:

  1. Det finns människor till allt. Så jag som närmar mig 50 år skulle inte kunna ändra åsikt om något? Tycker nog att jag ändrar mig om mycket varje dag. Jag måste ju fortsätta att lära mig, det bör jag göra hela livet, och om jag inte kan tänka i andra banor emellanåt så kommer jag heller aldrig att lära mig något.

    Som jag har skrivit förut, jag avskyr när folk säger "Jag får väl säga vad jag tycker!".
    NEJ, DET FÅR DU INTE!!!

    J-a egoistiskt, är det vad det är!

    SvaraRadera
  2. Bra att chefen ville agera redan nu. Eloge! Storsint av h*n som "lät det bero".
    Reagerar på Emmas kommentar som retar sig på när folk säger "Jag får väl säga vad jag tycker!"
    Personligen står jag för mina åsikter och brukar göra just det - säga vad jag tycker (som du vet). Två ämnen tar jag dock aldrig upp och/eller vägrar att diskutera - politik och religion.

    SvaraRadera
  3. Sällar mig till Emmma - och jag har ju skrivit det förr; man får tycka och tänka vad man vill, men inte säga och göra vad man vill. Det betyder ju inte att man inte står för sina åsikter?! Vad än Beate tycker.

    Men att vara gammal vid 50 och inte kunna ändra åsikter. Suck. Man är ALDRIG för gammal för att lära! Och man är INTE gammal vid 50. Däremot finns det kärringar i alla åldrar och av båda könen (dock knappast bland de som inte vill könsindelas).

    Nu sitter jag här och muttrar irriterat för mig själv.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...