tisdag 10 januari 2017

Kära En i Gänget, du måste inte hålla med ... men ...


Igår befann jag mig i en trevlig samling glada amatörer i en klubb för sitt stora intresse. Någon pratade om tredje part inför allihop och nämnde ytterligare en person som hen. En i gänget reagerade med att i irriterad ton deklarera: ”Men, säg inte hen – det heter han eller hon.”

Kära En i Gänget, resten av kvällen satt jag och funderade på om jag skulle säga något ifall det här hände igen - och jag kom fram till att; jo, nästa gång säger jag ifrån, för vad ger dig beslutsrätt över vilka benämningar andra använder – eller tillskriver sig, för den delen?

Till vansinne har jag lyssnat till de negativa reaktionerna vid användandet av hen länge nu – löjliga förklaringar som ”Det betyder ju höna på engelska – det kan man ju inte kalla någon.” Ursäkta, men din avkomma, kallar du dem för barn? Fundera på det en stund!
Att kalla det ett ovant ord – det fungerade för 20 år sedan – och, ärligt, kanske för fem år sedan - men nu har det varit med så pass länge att det låter mer som om du har problem med de personer som inte passar in i din norm (ordet hen var föreslaget redan 1966 – använt mer frekvent sedan början på 2000-talet och inkluderat i SAOB 2015) än med ordet i sig.

Kära En i Gänget! När du säger så där (speciellt med den irriterade tonen som du använde) så är det inte bara personen som sa ordet du hackar på. Om det sitter någon där som är, känner, älskar eller inte har minsta problem med någon som definierar sig som hen, så har du kränkt dem. På riktigt. Du har klagat på något som lätt tas för att du tycker att en del personer inte är ok. Överdrivet? Nej - det är inte upp till dig att ha åsikter om ifall det är överdrivet eller inte då du inte är (kanske, vad vet jag, egentligen) en av dem som inte passar in i den uteslutande normen och blir utsatt på grund av det.

Kära En i Gänget, låt mig berätta för dig om Alex i Australien, en person, bland många – men unik som den första personen i världen att få ett födelsebevis (och sedermera pass) där varken är M (Male = Man) eller F (Female = Kvinna) är markerat, utan ett tredje val; X. Alex är intersex, född med XXY. Alex benämns, helt korrekt, som hen – juridiskt till och med.
Låt mig också få berätta för dig om personer i min närhet (och säkert i din med, men det skulle de aldrig orka berätta för dig) som inte tillskriver sig något av de juridiska könen av andra anledningar – mest för att de, kanske, inte tycker sig passa in i dina (och andras) normer.

Alla vill vi känna tillhörighet. Din tillhörighet till det kvinnliga eller manliga könet är inte hotat av att någon annan använder sig av benämningen hen – eller lever som hen – alla kommer inte bli könlösa för det.

Kära En i Gänget. När jag, eller någon annan, använder benämningen hen har du ingen rätt att klaga på det. Använd det inte själv om du inte vill – du tycker bevisligen inte att det behövs (vilket är sorgligt, och får stå för dig) – men låt oss andra vara könsneutrala, inkluderande, oss själva och/eller normkritiska bäst vi vill när vi pratar.

Med vänlig hälsning, Eva

... som vill tala om för läsare av detta att jag inte alls tror att personen i fråga är en dålig person – hen är bara dåligt informerad och inte så uppmärksam på sin omgivning ... och, nu, kanske är lite arg över att bli omnämnd som hen, men samtidigt glad över anonymiteten.









9 kommentarer:

  1. Jag gillar hen och använder det ganska ofta. Efter ditt eminenta inlägg gillar jag det ännu mer känner jag :-)

    SvaraRadera
  2. Här en en hen till, det är neutralt och bra och beskrivande gott!
    Tycker också det har en "skyddande innebörd".
    Kräver respekt det som han och hon övriga begrepp.
    :-)

    SvaraRadera
  3. Ooooop - arga tanten här. Har du varit på möte med fotoklubben eller;-)

    Att vara könsneutral är en sak. Å det är jag. Jag struntar totalt i människors sexuella läggning med mera. Men ordet "hen" retar mig. Fick bara upp två träffar på "hen" när jag gick in på SAOB (http://www.saob.se/artikel/?seek=hen&pz=1) Vet precis varför ordet retar mig - hur f*n böjar man det;-) Alltså till exempel: "hens bil" låter ju inte klokt. Är det "hennes bil" då? Nej, det kan de ju inte vara för det är ju inte könsneutralt. Nej usch!

    Jag verkligen ogillar att vara politiskt korrekt. Vad är poängen liksom? Å personen (ett utmärkt alternativ till "hen" förresten) var säkert en kvinna/man över 55. Jag förstår hans/hennes/hens(?)/personens reaktion.

    Å att du inte sa emot just där och då - ja, det förvånar mig inte heller. Vänta till nästa gång som troligen aldrig inträffar... Åsså helgarderingen på slutet...

    Som politiskt korrekt kvinna/man/person har man liksom ingen åsikt utan vänder kappan efter vinden - åtminstone irl. Känner en person till som är precis som du. Har svårt för honim/henne/hen/personen...

    PS Du är världsmästare på att ha åsikter (bra!) och att vara politiskt korrekt (dåligt) men du bangar alltid ur när

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här gången var det mer besvikna tanten än arga tanten – och mest besviken var jag nog på mig själv i situationen. Nej, jag sa inget – även den ihärdigaste "protesteraren" gör inte alltid det, Men, jag lovar, ditt kategoriserande visar mer på dina fördomar än vad det beskriver verkligheten. Jag är en av dem som antagligen skulle reta dig vansinnig irl ännu mer än här – jag säger oftast precis vad jag tycker, och det i rättan tid.

      Politiskt korrekt. Du använder det ofta, och gärna som en förolämpning – som om att vara PK är fult, oärligt och en eftersträvan att vara med i någon sorts ”vi som är så rediga-klubb”. Bra försvar för sina inte så PK åsikter förstås.

      Att vara PK (när det inte används som ett negativt påhopp) handlar om att uttrycka sig inkluderande – att opponera sig mot politiska värderingar som gör exkluderar en specifik grupp i samhället, oavsett om det är pga. etnicitet, sexuell läggning eller något annat – och beskriver människor som strävar efter att göra samhället till en tillåtande plats där vi alla faktiskt kan prata med varandra. Det blir det inte av generaliserande påhopp med negativ klang.

      Som jag försökte förmedla i inlägget så tror jag inte att alla anti-hen är elaka människor – men jag lever ju på hoppet att alla kan skärpa sig i hur man uttrycker sig.
      Din kommentar får mig, dock, att tvivla. Lite väl personlig i sina påhopp, eller? Vi känner ju faktiskt inte varandra.

      Mvh, Eva, som stolt eftersträvar att vara PK varje dag, hela tiden ;)

      P.S. Ditt PS blev aldrig färdigt. Det kanske jag ska vara tacksam över? D.S:

      Radera
  4. En laddad diskussion helt klart. Jag gillar dina texter där du bjuder på utmanande funderingar.
    Jag känner igen mig i att inte heller jag alltid reagerar irl utan funderar eller ångrar mig efteråt att jag inte sa vad jag tyckte.
    /Kiki

    SvaraRadera
  5. Vad du formulerar dig bra!
    Budskapet som jag tog till mig från din fina text var:
    Att låt var och en ha sin åsikt
    Att inte försöka övertyga någon annan om att du har rätt
    Att inte uttala sig negativt om någon som inte är narvarande
    Nu ska jag själv komma ihåg dessa kloka ord!
    Kramar till dig!
    Karin

    SvaraRadera
  6. Svar: Min kommentar igår var ABSOLUT INTE menat som påhopp. Verkligen inte! Ledsen att du tog illa vid dig. Kommentaren skulle förmedla mina tankar om "hen". Jag brukar ju skriva ärliga kommentarer som inte alltid "strykar medhårs" eller visar "tummen upp".

    Efter alla år som vi hängt på varandras bloggar tror jag nog att vi känner varandra ganska väl. Eller så tror vi det bara. Jag menar man gör sig ju automatiskt en bild av bloggaren när man läser hennes/hans texter. Visst kan det bli fel... Å du har nog rätt - vi skulle troligen reta gallfeber på varandra irl;-)

    Sorry än en gång! Ska försöka låta bli att "provocera" i framtiden.

    SvaraRadera
  7. För mig är det enkelt, vill någon bli kallad Hen så ska inte jag sätta mig över det!
    PK är lite knepigt, det som är PK idag är det kanske inte imorgon och var det inte igår. Men hur svårt är det att vara lyhörd?
    Jag förstår till fullo din reaktion på Beates kommentar.
    Liksom jag förstår din irritation över att inte komma på rätt sätt att säga till när ni var där på klubben. Ibland behöver man vara förberedd, hinna tänka "Vad Skulle Magdalena Ribbing Göra". Lättare i en bloggkommentar än IRL.
    Kram <3

    SvaraRadera